Noteringar: Resistorn
Är en passiv komponent.
Resistans markeras med färgkoder eller skrivs direkt ut på resistorn.
Vanligaste standard serierna är E12 och E24.
E12 serien har 12 olika värden per dekad. Likså har E24 24 olika värden per dekad.
En dekad = 10^1 -> 10^2 osv.
Vanliga toleranser på E12 och E24 är 10% respektive 5%.
Ytskiktsresistorer:
Glas och kermikstomme. Kring stomme läggs ett tunt lager av kol, metalfilm eller grafit. Sen kommer ytskiktet. Vilket jag inte har någon aning om vad det är för något. Men det läggs i en spiral som bestämmer resistansen i resistorn. Destu fler varv destu högre resistans. Sedan lackas resistorn och färgmarkning kommer på.
Trådlindade effektmotstånd:
En tråd lindas runt en stomme som är gjord av kermik eller porslin. Höljet är gjort av antingen kermik eller metall. Detta för att bli av med varmen som resistorn utgör när det går ström i den. Destu mindre resistor du använder destu varmare kommer denna bli.
Oftast monteras effektmotstånd på stödben för att skydda kretskortet. Samt vissa effektmotstånd kommer med kylflens.
S-Märkta effektmotstånd går bara sönder om de får för hög effekt. De utan S-märkning kan brinna eller till och med explodera.
Tjockfilms resistor:
Denna resistor ytmonteras på kort och har en kermikplatta som botten. Där efter läggs på ett metallsikt som utgör resistorn.
Dessa resistorer tål inte hög effekt. Men är jätte små! Storleken bestäms med en sifferkod där längd och bredd är utsatt. Denna sifferkod är även i tum.
Potentiometer:
Är en resistor där du kan variera resistansen. Oftast utgörs denna resistor av en bana av kol men finns även i cerment vilket är en bättre potentiometer. Effekterna är oftast låga 0,5W och neråt. Men finns i trådlindat utförande också (reostarter) vilket tål mycket högre effekter!
Resistansen i en glödlampa #3
Läge A:
Spänning: 9V
Ström: 80mA ~ 0,080A
Beräkning av resistans: 9 / 0,080 = 111,1 ohm
Resistans: 111,1 ohm
Läge B:
Spänning: 7,5V
Ström: 70mA ~ 0,070A
Beräkning av resistans: 7,5 / 0,070 = ~ 103,9 ohm
Resistans: 103,9 ohm
Läge C:
Spänning: 6V
Ström: 60mA ~ 0,060A
Beräkning av resistans: 6 / 0,060 = ~ 95,2 ohm
Resistans: 95,2 ohm
Läge D:
Spänning: 4,5V
Ström: 50mA ~ 0,050A
Beräkning av resistans: 4,5 / 0,050 = ~ 85,2 ohm
Resistans: 85,2 ohm
Läge E:
Spänning: 3V
Ström: 40mA ~ 0,040A
Beräkning av resistans: 3 / 0,040 = ~ 72,5 ohm
Resistans: 72,5 ohm
Läge F:
Spänning: 1,5V
Ström: 30mA ~ 0,030A
Beräkning av resistans: 1,5 / 0,030 = ~ 54,5 ohm
Resistans: 54,5 ohm
Läge G:
Spänning: 0V
Ström: 0A
Beräkning av resistans: 0 / 0 = 0 ohm
Resistans: 0 ohm
Resistansen i en glödlampa #2
Läge A:
Spänning: 12V
Ström: 96mA ~ 0,096A
Beräkning av resistans: 12 / 0,096 = 125 ohm
Resistans: 125 ohm
Läge B:
Spänning: 10V
Ström: 86mA ~ 0,086A
Beräkning av resistans: 10 / 0,086 = ~ 116,3 ohm
Resistans: 116,3 ohm
Läge C:
Spänning: 8V
Ström: 75mA ~ 0,075A
Beräkning av resistans: 8 / 0,075 = ~ 106,7 ohm
Resistans: 106,7 ohm
Läge D:
Spänning: 6V
Ström: 63mA ~ 0,063A
Beräkning av resistans: 6 / 0,063 = ~ 95,2 ohm
Resistans: 95,2 ohm
Läge E:
Spänning: 4V
Ström: 48mA ~ 0,048A
Beräkning av resistans: 4 / 0,048 = ~ 83,3 ohm
Resistans: 83,3 ohm
Läge F:
Spänning: 2V
Ström: 32mA ~ 0,032A
Beräkning av resistans: 2 / 0,032 = ~ 62,5 ohm
Resistans: 62,5 ohm
Läge G:
Spänning: 0V
Ström: 0A
Beräkning av resistans: 0 / 0 = 0 ohm
Resistans: 0 ohm
Resistansen i en glödlampa #1
Läge A:
Spänning: 5,64V
Ström: 227mA ~ 0,23A
Beräkning av resistans: 5,64 / 0,23 = ~ 24,52 ohm
Resistans: 24,52 ohm
Läge B:
Spänning: 3,5V
Ström: 180mA ~ 0,18A
Beräkning av resistans: 3,5 / 0,18 = ~ 19,44 ohm
Resistans: 19,44 ohm
Läge C:
Spänning: 2,29V
Ström: 146mA ~ 0,15A
Beräkning av resistans: 2,29 / 0,15 = ~ 15,27 ohm
Resistans: 15,27 ohm
Läge D:
Spänning: 1,57V
Ström: 122mA ~ 0,12A
Beräkning av resistans: 1,57 / 0,12 = ~ 13,08 ohm
Resistans: 13,08 ohm
Läge E:
Spänning: 1,11V
Ström: 104mA ~ 0,10A
Beräkning av resistans: 1,11 / 0,10 = ~ 11,1 ohm
Resistans: 11,1 ohm
Läge F:
Spänning: 0,81V
Ström: 90mA ~ 0,09A
Beräkning av resistans: 0,81 / 0,09 = ~ 9 ohm
Resistans: 9 ohm
Läge G:
Spänning: 0,61V
Ström: 80mA ~ 0,08A
Beräkning av resistans: 0,61 / 0,08 = ~7,63 ohm
Resistans: 7,63 ohm
Gamla minnen :)
Satt i fredes och gick igenom gamla skolsaker när jag väl skulle rensa ur min gaderob. Och vad hittar man? Jo man hittar en gammal elektronik uppgift som man skulle göra i skolan 
Självklart tänker man ”Ohh elektroniksaker Kan vara bra att ha…” Så jag tar isönder projektet fast gör upp ett kretsschema på hur det satt innan Så här kommer Grundskolans elektronikprojekt (Koppla på egen risk!)
Egen labb: 2 – Resistorer i serie, i parallellkrets
Beräkningar:
Spänning från batteriet:
9V
Totala resistansen:
220 + 330 = 550ohm
1 / (220 + 220) + 1 / (330 + 330) = 264ohm
550 + 264 = 814ohm
Ström ut från batteriet:
9 / 814 = 0,011056A (0,011056 * 10^3 = 11,056mA)
Spänningsfall över R1:
0,011056 * 220 = 2,43232V
Spänningsfall över R6:
0,011056 * 330 = 3,64848V
Spänningsfall över R2 – R5:
0,011056 * 264 = 2,91878V
Summering av spänningsfallen ska reslutera i vad batteriet ger ut för spänning (9V):
2,43232 + 3,64848 + 2,91878 = 8,99958V
Stämmer bra detta!
Delström till gren R2 – R3:
2,91878 / (220 + 220) = 0,0066336A (0,0066336 * 10^3 = 6,6336mA)
Delström till gren R4 – R5:
2,91878 / (330 + 330) = 0,0044224A (0,0044224 * 10^3 = 4,4224mA)
Summering av delströmmarna ska reslutera i vad batteriet ger ut för ström:
6,6336 + 4,4224 = 11,056mA
Mer på pricken kan man inte vara 
Spänningsfall över R2
220 * 0,0066336 = 1,459392V
Spänningsfall över R3
220 * 0,0066336 = 1,459392V
Spänningsfall över R4
330 * 0,0044224 = 1,459392V
Spänningsfall över R5
330 * 0,0044224 = 1,459392V
Summerar vi spänningarna över resistorerna i respektive gren så ska denna spänning bli resultatet vi fick på punk ”Spänningsfall över R2 – R5″:
Gren R2 – R3: 1,459392 * 2 = 2,918784V
Gren R4 – R5: 1,459392 * 2 = 2,918784V
Stämmer bra detta En sida om varför kommer senare
Mätningar:
Spänning från batteriet:
9,48V
Totala resistansen:
830ohm
Ström ut från batteriet:
11,45mA
Spänningsfall över R1:
2,548V
Spänningsfall över R6:
3,77V
Spänningsfall över R2 – R5:
3,041V
Summering av spänningsfallen ska reslutera i vad batteriet ger ut för spänning (9V):
2,548 + 3,77 + 3,041 = 9,359V
Felar på 12 enheter. Inte jätte mycket, men trodde det skulle vara mindre…
Delström till gren R2 – R3:
6,91mA
Delström till gren R4 – R5:
4,53mA
Summering av delströmmarna ska reslutera i vad batteriet ger ut för ström:
6,91 + 4,53 = 11,44mA
Så nära som det kan bli
Spänningsfall över R2
1,516V
Spänningsfall över R3
1,521V
Spänningsfall över R4
1,520V
Spänningsfall över R5
1,517V
Summerar vi spänningarna över resistorerna i respektive gren så ska denna spänning bli resultatet vi fick på punk ”Spänningsfall över R2 – R5″:
Gren R2 – R3: 1,516 + 1,521 = 3,037V
Gren R4 – R5: 1,521 + 1,517 = 3,038V
Felar bara på några enheter, så är bra
Egen labb: 1 – Enkel parallellkrets
Beräkningar:
Spänningen från batteriet:
9V
Totala resistansen:
1/220 + 1 / 470 = 149,855 ohm
Ström ut från batteriet:
9 / 149,855 = 0,060058 (0,060058 * 10^3 = 60,058mA)
Ström till R1:
9 / 220 = 0,04090 (0,04090 * 10^3 = 40,90mA)
Ström till R2:
9 / 470 = 0,01915 (0,01915 * 10^3 = 19,15mA)
Stämmer strömmen?
40,90 + 19,15 = 60,05mA
uträknade värdet innan: 60,058mA
Stämmer bra detta
Mätningar:
Spänningen från batteriet:
9,27V
Totala resistansen i kretsen:
148,7ohm
Ström ut från batteriet:
58,3mA
Ström till R1:
40,4mA
Ström till R2:
19,67mA
Stämmer strömmen?
40,4 + 19,67 = 60,07mA (Stämmer rätt så bra, med tanke på toleransen från resistorerna samt multimeterns tolerans.)
Spänningsfall över R1 & R2:
9,27V (Inte konstigt eller hur Parallellkrets ju. Då delar sig strömmen inte spänningen!)
”Dagens tips”
Eftersom jag varit lite dålig på att uppdatera så kommer jag här med ett litet inlägg om vad jag kan rekommendera för mestadels alla er nördar där ute
- The Code, Linux – Dokumentär om Linux, GNU och allt vad som har med ämnet att göra
- Freedom downtime – Dokumentär om Kevin Mitnick (Som sägs vara den farligaste hackern/crackern i världen)
- Dagens Tips på P3 tror jag det var. Systern som tipsade Creds till henne med andra ord
- Nazisterna av Robert Gustavsson…
- QuakeLive – Baseq3 till Linux, Mac, och Windows.
- QuakeLive.se – Community sida till QuakeLive
- Elektronikforumet.com – Ett svenskt forum för alla elektronikintresserad!
Så, det var dagens tips 
Kan säkert få till lite mer men just nu vill jag fokusera på annat tjing
Lab2.2
Denna labben kommer ni troligen inte ha någon som helst nytta av på grund av att labben finns i boken Elektronik grundkurs övningshäfte
Spänning:
Information innan beräkningar:
U = 9,6 V
Formel: R1 * R2 / (R1 + R2) (Endast för 2 resistorer)
Formel: 1/R = 1/R1 + 1/R2… (För flera än 2 resistorer)
Formel: U = I * R
Beräkningar:
Gren A:
R1 + R2 + R3 = 1000 + 2200 + 1000 = 4200ohm
Störm som går igenom denna gren: Ia
Ia = 9,6 / 4200 = ~ 0,00228 A => 2,28mA
Punkt A – G:
R2 + R3 = 2200 + 1000 = 3200ohm
0,00228 * 3200 = 7,296V
<emPunkt B – G:
0,00228 * 1000 = 2,28V
Gren B:
R4 + R5 + R6 = 10 000 + 22 000 + 22 000 = 54 000ohm
Ström som går igenom denna gren: Ib
Ib = 9,6 / 54 000 = 0,0001778 A => 177,8 µA
Punkt C – G:
0,0001778 * 32 000 = ~5,6896V
Punkt D – G:
0,0001778 * 22 000 = 3,9116V
Gren C:
R8 * R9 / (R8+R9) = 10 000 * 10 000 / 10 000 + 10 000 = 5000ohm
5000 + 4700 = 9700ohm
Ström som går igenom denna gren: Ic
Ic = 9,6 / 9700 = ~ 0,0009897A => 0,9897mA
Punkt E – G:
0,0009897 * 5000 = 4,9485V
Ström:
Information innan beräkningar:
Strömmen som går igenom grenen med jumper J1 & J2: Ia
Alla resistorer i genen med jumper J1 & J2: Ra
Strömmen som går igenom grenen med jumper J3 & J4: Ib
Alla resistorer i genen med jumper J3 & J4: Rb
Strömmen som går igenom grenen med jumper J5, J6, J7 & J8: Ic
Alla resistorer i genen med jumper J5, J6, J7 & J8: Rc
Strömmen som går igenom Jumpern J6: Ij6
Strömmen som går igenom Jumpern J7: Ij7
Formel: U = I * R
Formel: R1 * R2 / (R1 + R2)
Formel: 1/R1 + 1/R2…
U = 9,6V
Beräkningar:
Gren A:
Jumper J1 & J2:
Ia = U / Ra
Ra = 470 + 220 + 100 = 790ohm
9,6 / 790 = ~ 0,012152A => 12,152mA
Gren B:
Jumpter J3 & J4:
Ib = U / Rb
Rb = 1000 + 2200 + 3300 = 6500ohm
9,6 / 6500 = ~ 0,001477A => 1,477mA
Gren C:
Jumper J5 & J8:
Ic = U / Rc
Rc = 100 + ( 220*220 / (220 + 220)) = 210ohm
9,6 / 210 = ~ 0,045714A => 45,714mA
Jumper J6 & J7:
Spänning över R7: 0,045714 (Ic) * 100 = 4,5714V
9,6 – 4,5714 = 5,0286V över parallellkretsen
5,0286 / 220 = ~ 0,045714A => 22,857mA ( Ij6 & Ij7)
Kontrollerar strömmen: 22,857 * 2 = 45,714 mA Vilket stämmer överrens med strömmen innan greningen.
Gamla kodbitar: Datatyper
Detta var troligen det jag la ner mest energi på att göra i Programmering A kursen. Jag blev väldigt irriterad på att jag inte direkt fick något bra förklaring när man skulle använda de olika datatyperna som fanns i C++. Så för att få allt förklarat så sökte jag omkring en massa på nätet och efter ett tag trodde jag att jag förstod det hela lite bättre.
Så efter allt detta så skrev jag en liten minneslapp till mig själv. Vilket är resultatet nedan.
Nu i efterhand kommer man däremot inte ihåg mycket av det hela. Håller på med för lite C++
#include <iostream> //används av cout cin osv. I/O Stream
#include <climits> // INT_MAX, LONG_MAX, SHRT_MAX osv c? limits
#include <iomanip> // I/O maipuliation
using namespace std;
int main() {
/* VARIABEL TYPER:
*
* OLIKA STORLEKAR PÅ DE OLIKA DEFINATIONERNA:
*
* -----------------------------------------------------------
* | HELTAL: |
* -----------------------------------------------------------
* | NAMN: | BYTE: |
* -----------------------------------------------------------
* |short | MINST 2BYTE |
* |int | 4 OFTAST, SAMMA SOM LONG. MINST SAMMA SOM SHORT |
* |long | 4 OFTAST, SAMMA SOM INT. MINST SAMMA SOM INT |
* |char | ASCIITABELLEN TECKEN OMSLUTS AV ' ' |
* -----------------------------------------------------------
*
*
* -----------------------------------------------------------------------
* | FLYTTAL: |
* -----------------------------------------------------------------------
* | NAMN: | BYTE: |
* -----------------------------------------------------------------------
* |float | MINST 4 BYTE |
* |double | MINST SAMMA SOM FLOAT DOCK MINST 6 BYTE (VANL 8BYTE) |
* |long double | MINST SAMMA SOM DOUBLE (VANL 12-16 BYTE) |
* -----------------------------------------------------------------------
*
*
* --------------------------------------------
* | BOOLENSKA: |
* --------------------------------------------
* | NAMN: | BYTE: |
* --------------------------------------------
* |bool | TURE EL FALSE |
* --------------------------------------------
*
*
* 1 bit = 0a eller 1a.
* 8 bit = 1 byte.
*
* 32Bitars processor kan skicka 32 bitar på en och samma gång. (32 bitar = 4 byte).
*
* sizeof = reserverad plats för datatyp.
* *_MAX och *_MIN största/minsta möjliga talintervall.
*
* unsigned används om man inte behöver negation i en variabel.
*
*/
/* HELTAL */
int minnesstorlek = sizeof(int);
int max = INT_MAX;
int min = INT_MIN;
unsigned int max_unsigned = INT_MAX + INT_MIN;
cout << "INT: Antal byte: " << minnesstorlek << endl;
cout << "INT: Största värde: " << max << endl;
cout << "INT: Minsta värde: " << min << endl;
cout << "INT: Unsigned int största värde: " << max_unsigned << endl;
cout << "Vad som händer om vi +1 på max -1 på min: MAX: " << max+1 << " MIN: " << min-1 << endl;
/* RESULTAT PÅ MITT SYSTEM:
*
* INT: Antal byte: 4
* INT: Största värde: 2147483647
* INT: Minsta värde: -2147483648
* INT: Unsigned int största värde: 4294967295
* Vad som händer om vi +1 på max -1 på min: MAX: -2147483648 MIN: 2147483647
*
*/
cout << "=====================================================================" << endl;
/* FLYTTAL */
/* SKILJER SIG FRÅN HELTALEN. KAN VISA STORA OCH SMÅ TAL. MAN KAN MATA IN
* TALEN PÅ OLIKA SÄTT. ANTINGEN GRUNDPOTENS ELLER VANLIG DECIMALFORM:
*
* 0,0012 = 1.2 * 10^-5 I C++ SKRIVS DET: 1.2E-5
*
* 1200 = 1.2 * 10^3 I C++ SKRIVS DET: 1.2E3
*
* 15 ANTAL SIFFROR (EXEMPELVIS: double var = 123456789111111;) PÅ 8 BYTES DATATYP. (DOUBLE)
* 6 ANTAL SIFFROR (EXEMPELVIS: float var = 123456; ) PÅ 4 BYTES DATATYP (FLOAT)
*
* VID COUT << var (DÄR VAR ÄR MER ÄN 6 SIFFROR) SÅ AVRUNDAS TALET TILL NÄRMASTE HELTAL. DETTA KAN FIXAS TILL EXEMPEL NEDDAN.
*
*/
float funkarej = 1.23456789E37;
float funkar = 1.23456;
cout << funkarej << endl;
cout << "Alla decimaler i funkarej: " << setprecision(10) << funkarej << endl; // ALLA DECIMALER SKRIVS UT...
cout << sizeof(float) << endl;
return 0;
}
